HEDSTEN

HISTORIER

TJUVEN OM NATTEN

Essa var en lurig hund som lärde sig en massa saker genom försök och misstag. En av hennes egenheter var att hon varje natt när vi hade somnat tog sig ned i köket och länsade allt som fanns i hennes väg. Som tur var så hade hon inte lärt sig öppna skåpsluckor men stod något framme så hade Essa ätit upp det på natten. Om man lämnade t ex en gryta framme som inte hade blivit diskad efter en sen måltid så låg den renslickad på golvet dagen efter. Detta var innan vi fick barn och vi hade inga grindar på trappen. Jag är normalt lättväckt men hörde aldrig ett ljud av Essas bravader på natten. Visst kunde man hålla undan i köket själv och alltid se till att det inte fanns något framme men så en kväll var man trött och lat. Sedan kan man ju tycka att köket tillhör oss inte hundarna.

Micke beslöt sig för att ta henne på bar gärning en natt. Vi riggade grytor med matrester som lockbete och så gick vi och lade oss som vanligt. Jag somnade rätt kvickt medan Micke blundade och låg helt stilla. Det dröjde ett bra tag och Micke höll precis på att somna när han hörde att Essa reste på sig. Micke låg helt stilla och kisade lite mot Essas håll. Nog trodde han att han skulle få se Essa röra sig ned mot köket men icke. Essa ställde sig vid mig och flåsade mig i ansiktet. Ingen reaktion - hon sover får man nog tro att Essa tänkte. Hade jag varit vaken så hade jag naturligtvis sagt till Essa att lägga sig och det hade vår smarta Essa lärt sig. Så gick Essa runt sängen mot Micke. Samma beteende igen och Micke hade fullt upp att behålla andningen lugn. Nu var Essa säker på att vi sov och smög försiktigt ned i trappen. Micke sa att hon var som en panter när hon smög fram. Inte undra på att jag aldrig vaknade. Medan Essa smög mot köket tog Micke motsatt håll. I ett rum på andra sidan har vi en serveringslucka mot köket och man har full koll på vad som händer där. Essa tar tag i grytans handtag och tar försiktigt ned den för att slicka den ren. Micke dyker upp i luckan och ropar:

- Vad gör du Essa med skarp röst.

Essa blev så rädd att hon nog aldrig såg vem det var som skrek. Hon for iväg som en oljade blixt upp mot sovrummet och först då vaknar jag. Essa länsade aldrig mer något i vår kök.